Sara

Man kommer till en punkt där man känner att nu jävlar får de vara nog! Nu är de dags att ta vara på sig själv, satsa helt och fullt på sig själv och sina egna behov och drömmar!
Man kan inte kämpa i motvind månad efter månad få nåt slaget i ansiktet gång på gång, känna denna otroliga besvikelse.
Ibland så känns de som att man är helt ensam, att inte en jävel bryr sig, att de inte spelar någon roll. Nu är de så att punkten är nådd! Nu ska jag bara våga! Måste peppa mig själv! Tro på mig själv och se framåt! Se framtiden! Se ljuset! Inte vara så rädd!
För de är ju faktiskt så att om man inte mår bra, så ska man inte fortsätta må som man gör utan göra nåt åt de! Är så jävla lätt att råda andra i liknande situationer, (hahha finns nog ingen situation som liknar denna) men när de är jävligt svårt att lyssna på sina egna råd! Man vet exakt vad man vill men ja ni vet! Svårt är de men de är ju så här i livet har jag märkt. Men nu är se dags att ta fighten! Stå upp för mig själv och visa att jag betyder något, att man inte kan trycka ner mig och att man kanske ska tänka sig för hur man behandlar andra. För som man vill bli behandlad ska man väl behandla andra, har kag hört!?
Nej ni! Nu har ja skrivit av mig lite! Nu ska jag ta helg! Bry mig om mig själv och mina nära.
Kanske tråkig läsning men de är lite terapi å skriva har jag märkt, och sen är de kul att kunna blicka tillbaka. Va rädda om er!